Antik mysterium fördjupas med upptäckten av Denisovanska kvarlevor i tibetanska grottan

Ingång till Baishiya Karst Cave. Kredit: Dongju Zhangs grupp (Lanzhou University)

Forskning visar att Denisovans, en uråldrig mänsklig art, ockuperade Tibets Baishiya Karst-grotta i över 160 000 år, anpassade sig till hårda klimat och utnyttjade olika djurresurser. Nyupptäckta fossiler och innovativ analys av benfragment lyfter fram deras överlevnadsstrategier under istider och mellanistider.

Enligt en ny studie publicerad i Nature tyder benrester som upptäckts i en tibetansk grotta på en höjd av 3 280 meter att en uråldrig grupp människor levt där i många årtusenden.

Denisovanerna är en utdöd art av forntida människor som levde samtidigt och på samma platser som neandertalarna och Homo sapiens. Endast en handfull lämningar från Denisovan har någonsin upptäckts av arkeologer. Lite är känt om gruppen, inklusive när de dog ut, men det finns bevis som tyder på att de korsades med både neandertalare och Homo sapiens.

En forskargrupp ledd av Lanzhou University, Kina, Köpenhamns universitet, Danmark, Institutet för Tibetan Plateau Research, CAS, Kina, och involverade University of Reading studerade mer än 2 500 ben från Baishiya Karst Cave på den höga höjden tibetanska Plateau, en av de enda två platserna där man vet att denisovaner har bott.

Ett revbensfragment från Denisovan. Kredit: Dongju Zhangs grupp (Lanzhou University)

Deras nya analys, publicerad i Nature, har identifierat ett nytt fossil från Denisovan och belyst artens förmåga att överleva under fluktuerande klimatförhållanden - inklusive istiden - på den tibetanska platån för omkring 200 000 till 40 000 år sedan.

Dr Geoff Smith, en zooarkeolog vid University of Reading, är medförfattare till studien. Han sa: "Vi kunde identifiera att denisovaner jagade, slaktade och åt en rad olika djurarter. Vår studie avslöjar ny information om Denisovans beteende och anpassning både till höghöjdsförhållanden och skiftande klimat. Vi har bara precis börjat förstå beteendet hos denna extraordinära mänskliga art."

Benrester från Baishya Karst-grottan bröts i många fragment som förhindrade identifiering. Teamet använde en ny vetenskaplig metod som utnyttjar skillnader i benkollagen mellan djur för att avgöra vilken art benresterna kom från.

Dr Huan Xia, vid Lanzhou University, sa: "Zooarchaeology by Mass Spectrometry (ZooMS) tillåter oss att extrahera värdefull information från ofta förbisedda benfragment, vilket ger djupare insikt i mänskliga aktiviteter."

Forskargruppen fastställde att de flesta av benen var från blå får, kända som bharal, såväl som vilda jakar, hästdjur, den utdöda ulliga noshörningen och den prickiga hyenan. Forskarna identifierade också benfragment från små däggdjur, som murmeldjur och fåglar.

Dr Jian Wang, vid Lanzhou University, sa: "Nuvarande bevis tyder på att det var denisovaner, inte några andra mänskliga grupper, som ockuperade grottan och använde effektivt alla djurresurser som var tillgängliga för dem under hela deras ockupation."

Detaljerad analys av de fragmenterade benytorna visar att denisovanerna tog bort kött och benmärg från benen, men indikerar också att människorna använde dem som råmaterial för att tillverka verktyg.

Forskarna identifierade också ett revben som tillhör en ny Denisovan-individ. Lagret där revbenet hittades daterades till mellan 48 000 och 32 000 år sedan, vilket antyder att denna Denisovan-individ levde vid en tidpunkt då moderna människor spreds över den eurasiska kontinenten. Resultaten indikerar att denisovaner levde genom två kalla perioder, men också under en varmare mellanistid mellan mellan- och sen pleistocen.

Dr Frido Welker, vid Köpenhamns universitet, sa: "Tillsammans indikerar de fossila och molekylära bevisen att Ganjia Basin, där Baishiya Karst Cave ligger, gav en relativt stabil miljö för Denisovans, trots sin höga höjd.

"Frågan uppstår nu när och varför dessa denisovaner på den tibetanska platån dog ut."