Fågelinfluensavirus kan infektera bröstkörtlar oftare än man tidigare trott

Upptäckten av fågelinfluensa i mjölk från mjölkkor lyfte fram en tidigare förbisedd måltavla för H5N1-viruset: bröstkörtlar. En ny studie tyder på att det inte är unikt för kor.

Ett H5N1-virus isolerat från en infekterad ko spred sig till bröstkörtlarna hos möss och några illrar – vanliga stand-ins för att studera influensainfektioner hos däggdjur – som utsattes för viruset direkt i näsan, rapporterar virologen Amie Eisfeld från University of Wisconsin–Madison och kollegor den 8 juli i Nature. Ett fågelinfluensavirus som togs från en infekterad person 2004 nådde också mus- och illrarnas bröstkörtlar. Men ytterligare experiment visar att viruset inte är särskilt effektivt på att spridas genom luften.

Dessa typiskt respiratoriska virus är redan kända för att infektera en mängd olika kroppsvävnader såsom hjärnan (SN: 5/31/24). Det hade funnits tidigare antydningar om att viruset kunde invadera bröstvävnaden. En länge bortglömd studie från 1953 hade visat att en annan stam av fågelinfluensa kunde infektera kobröstkörtlar. En separat studie fann att 2009 års pandemivirus kunde infektera vävnaden hos illrar.

Den nya studien visar att det H5N1-virus som för närvarande cirkulerar i USA:s kor också finner vägen till bröstkörtlarna, vilket tyder på att vävnaden som är unik för däggdjur är en vanligare måltavla för viruset än man ursprungligen trott.

Ett pågående H5N1-utbrott i amerikanska kor har drabbat mer än 135 mjölkbesättningar i 12 delstater. Vissa infekterade nötkreatur har inga symptom, medan andra kan utveckla feber eller trötthet, och deras aptit och mjölkproduktion kan minska.

Viruset har upptäckts i komjölk (SN: 4/25/24). Ytan på koras bröstceller är täckt av ett andliknande protein som fågelinfluensaviruset kan utnyttja för att få tillträde, rapporterar forskare i juli i Emerging Infectious Diseases. Sådana infektioner kan förklara hur viruset sprids bland nötkreatur. Det är möjligt att förorenad mjölkningsutrustning kan bära virus från en kos spenar till en annan, rapporterade en annan grupp forskare i augusti i Emerging Infectious Diseases.

Fågelinfluensan har också upptäckts i koras andningsvägar. Men trots mycket virus i den delen av kroppen verkar det hittills inte finnas mycket respiratorisk överföring, säger virologen Richard Webby från St. Jude Children's Research Hospital i Memphis, Tenn. Det verkar som att "kor inte är en riktigt bra värd för detta virus om du inte går direkt till spenen."

I den nya studien exponerade Eisfeld och kollegor möss och illrar för en variant av H5N1 som togs från en ko i New Mexico för att testa om viruset orsakade liknande symptom som hos kor och för att bättre förstå hur viruset överförs.

Hos möss och illrar spred sig viruset till lungorna, såväl som genom kroppen till organ inklusive hjärnan, tarmarna, njurarna och hjärtat. Virus spred sig också till bröstkörtlarna hos möss och några illrar.

Infekterade kvinnliga möss kunde överföra viruset till ungar som diade på mjölk, men ingen överföring skedde genom direktkontakt, fann teamet. Endast en av fyra illrar som exponerades för infekterade djur i en intilliggande bur visade tecken på infektion, vilket tyder på att viruset som cirkulerar bland kor fortfarande inte är särskilt bra på att spridas genom luften.

Vad innebär då dessa fynd för människor? Den övergripande risken förblir låg, säger folkhälsotjänstemän. Men jordbruksarbetare i direkt kontakt med djur har en högre risk att få fågelinfluensa från kor än allmänheten. Hittills har fyra personer i USA utvecklat milda fall efter att ha arbetat med infekterade djur. Alla som konsumerar mejeriprodukter rekommenderas att undvika råmjölk. Men mjölken på mataffärernas hyllor är fortfarande säker att konsumera: Den 28 juni rapporterade U.S. Food and Drug Administration att en allmänt använd pasteuriseringsprocess effektivt dödar all H5N1-virus i mjölk.

En sak som forskare noga bevakar är dock om viruset anpassar sig på sätt som kan öka risken för spridning. Korasceller har ingångsportaler för humana influensor såväl som fågelinfluensor, vilket skulle kunna göra djuren till blandningskärl som tillåter att fågel- och humana virus byter gener (SN: 5/14/24). Det skulle kunna skapa nya versioner av influensan som bättre kan infektera människor.